Dina mantran och mina minnen
Foto Therese
Jag måste smyga på tå runt dig nu, och du har aldrig nära till skratt längre. Du är borta, det är bara ni i varje ögonblick. Du skakar på huvudet när jag säger att jag gick för att glömma spänningen, inte dig och minnena. Du säger att du har vuxit och jag vill också skaka på huvudet, men jag kommer bara halvvägs när jag ser att med henne snett bakom så ser du så lång ut. Stänger ena ögat, men du är ändå som längst bort i bakgrunden. Sluter båda ögonen.
Frågan är om det finns en väg tillbaka.
Du studerar mig och avslutar med att säga ”den enda vägen är upp”. Som att du visste.
Fel. Du har fel.
Övertyga mig inte dina mantran, jag har mina egna vägar, och de flesta går åt alla möjliga håll.
Wave Rock
Wave Rock var äventyrsmålet, ett vågigt berg helt enkelt. Där fick vi obetalda modeller att posera ständigt, asiater tycker om att vara med på bild.
Amelie: "Asiater är som myror. De är många, små och så kryllar de."
Vi hittade en imitation av kinesiska muren:
Sen fanns det också en saltsjö som gav mig tankar på vinter-is, kompis-hockey och julaftons-promenad.
Therese: "Det är ju nästan som att man vill smaka på det."
Mikaela: "Det har jag redan gjort..."
Mikaela: "Det luktar regnbrand."
Therese: "Jaja. Jag tycker det luktar mat."
Amelie: "Jag tycker det luktar äckligt."
Och så lite senare både brann och regnade det. Det är då inget fel på mitt luktsinne.
Sen back to reality.
Innan eftertexterna
- Video Production: Drama and Documentary
- 3d Design
- Interactive Media Authorising
- Advanced Video 2
Sen så gäller det att öva på sina skills också. Just nu är jag usel på ljussättning, så det är första prio. Tur att man har andra kreativa vänner som man kan utnyttja, eller låtas bli utnyttjad av. Idag t.ex. var jag ljus assisten till Eriks tolkning av en klassisk scen som jag tappat namnet på.