Utan raggsockor, tekoppar och prickiga paraplyn

Gosiga raggsockor uppdragna så högt det går, fast med ett kikhål för stortån. Den luddiga fleecefilten runt benen och så tekoppen mellan händerna.
En onödig kärleksfilm om de där lyckliga tillfällena, eller en pocketbok om livsproblemen som alltid löser sig, eller bara några ord sjungna i melankoli i bakgrunden. Så länge man fortfarande hör hur det smattrar mot fönstret från de där mörkgrå molnen

eller

Knähöga stövlar i vattenpölarna, fast som läcker in lite när man inte märker. Den plastiga regnkapuschongen över huvudet och så det rödprickiga paraplyet mellan händerna. Så kan man kika på de blöta, springande människorna, plaska i vattenpölarna och nynna på glada musikalmelodier. Så länge man fortfarande hör hur det smattrar mot paraplyet från de där mörkgrå molnen.




Tro det eller ej, men idag var första gången Perth visade mig sin regniga sida, så badplanerna fick snart strykas. Men ni som känner mig vet att regn är en av de saker som ger mig lite extra lycka i kroppen. Men när man varken har raggsockor, tekoppar, filmer, böcker, stövlar, regnkapuschonger eller paraplyer, då är inte regnet lika mysigt längre. Men jag fick i alla fall perth-inviga min göteborgsjacka i regnet, så lite nöjd var jag trots allt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0