.

Fredags var Spanish Night hos Karin. Detta innebar tapas, paella och sangria, och när man är en fattig student som lever på omelett, nudlar och bröd (utan nått på) då är det där himmel. Hemma hos Karin befann sig 12 personer, hälften svenskar från Berghs och andra hälften australiensare. Vi åt och åt och åt lite till, och jag svällde upp.


Efter Karin drog vi vidare till en klubb. Själv var jag lite osäker på om jag skulle med, eftersom jag skulle upp tidigt och plugga nästa dag. Men sen blir det ju aldrig som man tänkt sig. På the Court var det en kille som ville äta Dennis som en cupcake, en tjej som visade halva rumpan och en annan som vart i Sverige i ett år och kunde svenska.



Stället stängde klockan 2 och vi vandrade vidare till nästa ställe: jazzklubben Ellington. Sjukt mysigt. En ganska liten lokal, lite bord och stolar och ett jazzband längst fram som satte stämningen. De stängde dock klockan 3, så vi satt oss ner och gick sen igen.

Det där med att gå hem tidigt hade jag redan tappat, så det var bara att fortsätta följa med, nu till Lacker’s. Jag fattar inte hur, men vi var faktiskt hungriga igen. Där beställde vi en blandning av mat: bläckfisk, nachos, kyckling och pommes frites. I jukeboxen som stod i hörnet spelade vi nostalgisk musik, men det blev lite för mycket när CJ spelade Emilia.. Killarna spelade biljard och tillslut blev jag medtvingad jag med. Det andra laget, som bestod av Nya Zeeländare, gav däremot snabbt upp. Tydligen var anledningen till spelet att den ena ville få mig i säng, men det såg inte så ljust ut, så de gav upp och gick hem.



Efter att Robin och Sara somnat i soffan bestämde de sig för att gå hem. Så av vårat 12 personer gäng var nu bara jag, Dennis och CJ kvar. Vi stannade kvar ett tag till och killarna försökte lära mig spela biljard på riktigt. Det gick faktiskt framåt, jag kan nu träffa en boll med kön genom att hålla den åt rätt håll.

Natten fortsatte och vi tog en taxi tillbaka till Karin. Taxichauffören var en full ryss, och Dennis fick visa sitt Spiderman leg. (Han är Spiderman egentligen) Karin hade hunnit somnat, men killarna var fast beslutna av att ta sig in. Så vi klättrade över det höga stängslet till parkeringen och tog en liten genväg, och ja vi lyckades komma in – till ytterdörren. Karin sov fortfarande och vi gick hem.

Denna planerat tidiga kväll blev faktiskt ganska tidig om man vänder på det, för jag kom hem klockan 7 på morgonen, och det är väl ändå tidigt?